Arkiv för juni, 2013



Älvutsikt på två sätt

20130627 kl 23:44 Okategoriserade


Idag blev det ett udda kombipass. Paddling och coachning närmare bestämt. Henrik ville gärna sparra mig på grenen paddla med dubbelpaddel i Acronkanot, så vi tog en tur nu ikväll. Vi paddlade ner i en älvgren i taget, och upp igen, medströms och motströms om vartannat. Det var en underbart fin kväll och både uteserveringar och strandkanter var smockfulla med folk. Tänk att kunna njuta av vädret och vattnet, träna, umgås med en vän och titta på folk – samtidigt. Det är livet.


Efter paddlingen höll jag i den öppna träningen med Alla kan träna. Vi körde åtta tuffa intervaller, hälften av dom precis vid älvkanten, och såvitt jag kunde se blev alla trötta, precis som det var tänkt. Härligt!


Kämpa!

Share
 

Imelda Marcos – släng dig i väggen! Mina senaste skotips.

20130627 kl 17:27 Skor


Eller ja, kanske inte. Det sägs att Imelda hade 1060 par skor i garderoben vid sin död. Jag är väl inte riktigt där, men en bit på väg :-) Jag gjorde ett inlägg i våras om min skohylla och eftersom springskor är något av ett specialintresse så har det hunnit hända lite på tre månader. Nytillskotten i skoparken:


1 par Asics Gel Kayano. Jag har sprungit slut på fem par Kayano tidigare, det är en sko som jag använder för asfaltlöpning, och särskilt på längre pass som sliter på fötter och ben. Jag har tyckt att det känns bra med en rejäl dämpning när jag ska nöta på hårt underlag. Nu är jag på väg att revidera min uppfattning så kanske är det mitt sista par Kayano, vem vet. En kompis köpte dom i USA så jag fick dom billigt och i en udda färg.


1 par Saucony Kinvara trail. En lätt terrängsko med väldigt lite ”drop”, d.v.s. nivåskillnad mellan häl och tå. Den har bra grepp och sitter hemskt skönt på foten. Jag har tävlat i den på Stockholms brantaste och var nöjd. Däremot sprang jag 26 kilometer terräng häromdagen med den skon och det var inte bra. Under passet gick det bra men jag har varit väldigt trött i fötter och framförallt fotleder efteråt.


1 par Salomon Speed Cross. Det är mitt tredje par, jag älskar dom skorna. Snabb snörning och mjuka som tofflor. Blöta är dom ganska tunga, vilket får räknas som ett minus. Jag har dubbat ett par med vanliga skruvdubb och det funkar utmärkt. Nu står det ett par nya i hyllan också. Jag köpte dom på rea på addnature.se. Där köpte jag även:


1 par La Sportiva Xcountry. Jag tänker att den skon ska uppfylla det där som Salomonskon och Sauconyskon inte gör. Lite med stöd på längre terränglöpningar och lite lättare i vått tillstånd. Om den sitter bra på foten ska den få följa med till Helagsfjällen i juli. Vi får se.

Jag köper alltid herrskor, eftersom jag har en väldigt bred fot. Innan jag kom på det hade jag ofta smärta i mellanfoten men sedan jag konsekvent började med herrskor och även började knyta skorna på ”rätt” sätt, läs mer om att knyta skorna, så har jag inga bekymmer längre. Det är bara cykelskorna som jag får passa mig att inte spänna åt för hårt.

Ni frågar ofta om skor. Det är den i särklass vanligaste frågan jag får, och den är inte lättbesvaras. alla fötter är olika, och alla kroppar. Vi springer på olika vis med olika syften och på olika underlag, och generella lösningar finns inte. Mitt bästa tips är att gå till en riktigt bra säljare och prova ut den sko som passar dig, utifrån den mängd och sort du springer och den kropp och fot du har. Hör med någon du känner där du bor och fråga vem som anses vara duktig på orten.

Share
 

Den som är bäst förberedd vinner

20130627 kl 09:54 Multisport, Okategoriserade, Tävling

Stockholm Extreme

Bild från Stockholm Extreme 2012

Det sägs att den som är bäst förberedd vinner. Jag kommer inte ihåg i vilket sammanhang, men visst är det viktigt. I multisportens värld är det helt avgörande att vara väl förberedd för uppgiften. Rätt saker på rätt plats är en förutsättning för att ens genomföra en tävling. Det går inte att stå ute på fjället med en lång cykelsträcka framför sig utan cykelskor, eller få soppatorsk där det inte finns vatten att tillgå. Å andra sidan är det sättet att lösa de problem som uppstår som också är avgörande. Det är imponerande att följa lag som tävlar i långa s.k. adventure races dag ut och dag in, och det är svårt att greppa hur mycket förberedelser som krävs för en sådan utmaning. Jag följer t.ex. Team Sweco Adventure och Team Ducati Bicycles/Rideaway ibland när de tävlar. I längre tävlingar har lagen en gps-tracker så att det går att följa deras väg på en karta. Som en liten liten prick med väldigt mycket innehåll.

Utmaningen jag och Magnus har framför oss om några veckor är inte något adventure race utan en 24-timmarstävling, men inte desto mindre gäller det att vara väl förberedd. Igår kväll träffades vi Magnus, Marcus, Kalle och jag och gick igenom utrustningen som ska med till Helags om tre veckor när vi kör 24 Helags Adventure. Marcus och Kalle tävlar tillsammans i herrklassen. Jag fick hjälp att beställa nya däck till cykeln och gjorde en lista över saker jag måste skaffa eller se över innan vi åker. Vi gick igenom matplaneringen också, och lite annat. Det känns bra att ha tänkt igenom allt nu innan vi åker på semester, när vi kommer tillbaka är det bara ett par dagar kvar så det blir sent att fixa med allt.

Jag är lite smått bekymrad för paddlingen också, och har en paddeldate inplanerad idag, med Henrik. Alla kan paddla. :-)

Här en bild från Helags Adventures hemsida som gör att jag längtar lite, trots allt. Blir du också sugen på att cykla på den där stigen? Det finns en tretimmarsklass för dig som vill prova på, surfa in på hemsidan och planera en fjällsemester.

helags1

Share
 

Om det regnar då?

20130626 kl 13:22 Okategoriserade

Bra fråga. Vad gör man när det regnar då? Öppnar dörren och går ut, läs mer om att öppna dörren. Idag regnar det på snedden och är tolv grader. Känns sådär att gå ut över huvud taget, men att börja skippa träning för lite väder är inte aktuellt. Jag sprang pliktskyldigast och nu är det klart. Ger ett sånt pass någonting kanske någon undrar. Kanske, kanske inte. Mig ger det i alla fall tillfredsställelsen av att inte ha ställt in ett planerat träningspass. Då kan jag gå på 90-årskalas utan myror i brallan.

Share
 

Off topic om barnkalas

20130626 kl 08:33 Ungarna

Det här är ju en träningsblogg. En liten gardering har jag gjort med tillägget Alla kan träna – ärlighet om löpning och annat. Idag blir det några ord om just annat. Nämligen barnkalas.

Jag har ett gäng ungar som har varit väldigt pigga på att bjuda hit kompisar. Vi har haft många kalas, fester, översovnings/pyjamaspartyn och andra födelsedagsfiranden med barnens kompisar. Jag tänkte dela med mig av några erfarenheter.

1. 10% av de inbjudna kommer inte, trots att de inte har hört av sig.
2. Det går åt ungefär hälften så mycket mat som beräknat.
3. Skit i efterrätt. Barnen vill hellre ha godis/chips.
4. Det går åt lite mer dricka än beräknat. Drickan bör plockas bort efter maten för att undvika ”Vi dricker så mycket vi kan”-tävlingar
5. Skador är oftast fejkade för att få uppmärksamhet, det är alltid något barn som mår dåligt för att inte stå i centrum.
6. Ha inte för mycket regler.
7. Det blir ganska högljutt, oavsett ålder och aktivitet. Bara att acceptera.
8. Engagera syskonen. Låt barnen planera tillsammans. De som inte har festen kan duka, sköta musiken, hålla i lekarna och
9. Limbo är klart bästa leken, går hem i alla åldrar.
10. Du kommer alltid att få minst en konstig fråga från ett barn.
11. Föräldrar som hämtar barnen säger alltid ”Har det gått bra?” och förväntar sig att du ska svara ”Ja”. Svara inte ”Nej, det har gått åt helvete”, även om det känns så.
12. Var alltid, alltid ute om möjligheten finns.
13. Var nöjd. Födelsedagsbarnet är alltid nöjd med sin fest, även om det nästan aldrig blir precis som han/hon tänkt sig.

Vi hade fest för Petter igår, som fyllde 10. Han fick bestämma i stort sett fritt och det blev hela klassen plus bästisen, uteparty i tält med hög musik, tacos, stor godisskål, femkamp(spotta geleråtta, prickskytte med fotboll, kasta pil, äta lakritssnöre och kasta boll i hink), limbo och lite allmänt partyröj. Han fixade låtlista och femkamp själv, skrev handlingslista åt mig och jag gjorde resten. Syskonen hjälpte till med dukning och det organisatoriska. Det går loss på 50 kronor per barn ungefär med mat, dryck och godis. Om man inte överdriver.

Jag har skjutsat barn till lekland och bowlinghallar, och hämtat hem efter påkostade kalas med chokladfondue och godisregn och min erfarenhet är ”keep it simple”. Jag har gjort misstaget att ”köpa mig fri” några gånger, men tycker inte att det är värt tusentals kronor för att den egna och andras ungar ska få röja en liten stund och äta kall korv på Disney-Princess tallrikar. Lekland är dessutom värsta bakteriehärdarna. Här några bilder från gårdagen:

Share
 

Underskatta inte hemmaträning

20130625 kl 15:46 Okategoriserade, Styrketräning


Funktionell helkroppsstyrka fixar du enkelt hemma utan massor av redskap, restid, tid att passa, barnpass eller gymkort. Idag hade jag pinne, boll, matta, stol och två hantlar. Ett pass från Lofsan.se och en intervallapp i telefonen(Ultratimer) är allt som behövs. Jag hade fixat det med bara stolen och pinnen också. En dryg timme och jag hann sticka in och servera lunch till barnen mitt i. För ett drygt år sedan hade jag aldrig hemmatränat och trodde nog inte att det gick att få resultat med så enkla medel, men det gör det. Prova du med!


Treeclimbers (wallclimbers)


Rodd med pinne


Försök till kålmask


Hemmagjorda TRX

Share