Arkiv för augusti, 2013



Nu är morgnarna som bäst

20130828 kl 10:13 Löpning, Okategoriserade

Sensommarmorgnar och höstmorgnar, då det är kylslaget men man vet och känner att luften snart kommer att värmas upp, det är årets bästa morgonträningsperiod. Ofta skiner solen på morgonen och förmiddagen så här års och för min del blir det morgonträning i stort sett varje dag. Idag var inget undantag, och som vanligt är det jobbigaste med träningen att öppna dörren. Prova du med, typ imorgon!

Share
 

Intervaller med okända


Jag gillar att ha träningssällskap. Det är så kul att träffa nytt folk och genom att springa eller cykla eller så tillsammans lär man känna varandra så fort. Det är inte alls som att gå på fest och artigprata. Jag har varit med i en facebookgrupp ett tag, lunchlöpning i Karlstad, efter att en vän rekommenderade mig gruppen. Aktiviteten har varit låg, för att inte säga obefintlig, fram till den här veckan då någon bjöd in till lunchintervaller. Jag bestämde mig för att hänga med och se lite nya ansikten.

Eftersom jag inte vill intervallträna utan att vara ordentligt varm sprang jag fem kilometer före samlingen på friidrottsarenan. Tre personer dök upp och upplägget var uppvärmning, tio trehundringar med hundra meters joggvila och nerjogg. Ett kort men intensivt pass och en rejäl motvind på bortre långsidan som gjorde det ganska slitigt. Skönt slitigt.

Du som också kan tänka dig att använda lunchtiden till träning – starta en facebookgrupp, eller gå med i en. Det finns säkert många andra som också längtar ut och det behöver inte vara så komplicerat. Värm upp och kör. Nu när hösten och vintern kommer är det värdefullt att få till pass i dagsljus, och man blir väldigt effektiv när man har tid att passa.


Dagens sällskap.

Share
 

Vinnare av startplats i Karlstad XC

20130827 kl 16:32 Cykel, Okategoriserade

Den lyckliga vinnaren av en startplats i Karlstad XC är Jesper Westman som med den här bilden:


övertygade om att han är värd att vinna, motiverad för uppgiften och en god ambassadör. I samband med uthämtning av startplatser kommer Jesper att få lova att sluta kalla sig ”fetto”, vilket inte är ett godkänt uttryck här på allakantrana.se :-)

STORT GRATTIS JESPER!

Share
 

Bakläxa, faktiskt. Vasaloppsorganisationen och genus.

20130827 kl 06:59 Okategoriserade

upploppet

Nu har jag bombat min blogg, Instagram(allakantrana) och facebooksida med foton från Vasastafetten i lördags. Jag har berättat om min och lagets fantastiska upplevelse och jag har beskrivit vår dag och reflekterat över vårt lopp. En viktig reflektion har jag sparat till ett eget inlägg. Det handlar om genus. Kvinnor och löpning.

Damklasser inom löpning har funnits på OS-programmet sedan 20-talet, men till en början bara för kortare distanser. Det ansågs länge att kvinnor inte skulle tåla att springa långt. 1967 revolterade Kathrine Switzer och sprang Boston Marathon, anmäld under sina initialer. Ni som inte har läst om den historiska händelsen, fortsätt gärna att läsa och lyssna här, hos Sveriges radio. Läs även Sofia Hedströms artikel om den långa kampen för kvinnors rätt att springa. Det var starten på en positiv utveckling för kvinnors självklara rätt till samma möjligheter som män att tävla.

marathon boston

Vi(utan snopp) springer inte lika fort som dom(med snopp). Några av oss(utan snopp) springer fortare än dom(med snopp) med räknar vi ut ett snitt så är det ju ingen nyhet att vi(ni fattar) är lite långsammare än dom(ni fattar). Detta gäller samtliga distanser inom löpning, även om skillnaderna utjämnas när vi börjar prata riktigt lång ultradistans, men det kan vi lämna därhän. Det är ju därför det finns herrklass och damklass. Enkelt.

Den gamla mossiga inställningen att damklasser, damresultat och dammedaljer skulle vara mindre intressanta än herrdito håller på att suddas ut. Tittar vi på rapportering från idrott, och publicering av resultat så är det helt klart på bättringsvägen. MEN är man som jag, 1. Kvinna och 2. Aktiv löpare som gillar att tävla så märker man tyvärr väldigt väl när gamla, förlegade inställningar om män och kvinnor inom löpning får tillåtelse att breda ut sig. Det hände tyvärr i helgen mellan Sälen och Mora, upprepade gånger.

För att följa löparna och ha fullständig koll på alla växlingar och tider hade jag laddat ner Vasaloppsappen, skickat efter SMS-bevakning och rattat in Vasaloppsradion. Appen och SMS-funktionen fungerade bara sporadiskt så vi fick förlita oss till radion och de 10 speakers som var utplacerade vid växlingarna efter banan. När man står och väntar har man ju ingen aning om hur det går för den som är på banan. Vid varje kontroll finns ett förvarningssystem som gör att man vet någon minut innan att löparen är på gång, men det säger inget om placering, avstånd fram eller bak, o.s.v. När vi väntade ute vid växlingarna var speakern vår enda länk till ställningen och eftersom vi tampades om segern var det ju i allra högsta grad intressant att veta hur många sekunder vi hade knappat in eller tappat.

Istället gick det till så, på i stort sett varje station att speakern rapporterade utförligt om herrledningen, vem som sprang, vem som väntade, placering, tid, avstånd o.s.v. och nästan lika intensivt i mixedklassen. Damerna? Nix. Noll. Nada. Vi fick på sin höjd veta när vi var på väg in till växling, inga tider, inga placeringar utan mer ”Ja här kommer ju damerna och växlar också” trots att vi faktiskt var i ledning i stort sett hela loppet. De gånger vi satte oss i bilen och lyssnade hörde jag ingenting, inte en gång, om hur långt vi låg före eller vilka som jagade.

I Läde, där Jenny stod och väntade var situationen densamma. Hon blev så upprörd att hon gick in till speakern och frågade ”Varför säger ni ingenting om damerna?” varpå HAN svarade ”Det hade jag glömt bort”. Skärpning Vasaloppsorganisationen!

Lika rättigheter. Likadan lagstiftning, Lika lön för lika arbete. Lika villkor. Det borde rimligtvis kunna gälla en ”bagatell” som en löptävling också. Lika rapportering. Jag skulle kunna fortsätta plädera här ett tag till men, som en klok person har lärt mig, jag slutar när poängen har gått fram. Och det tror jag den har.

hästen

Undrar vad det stod på herrarnas hästar.

Share
 

Siffernörden slår till

20130826 kl 13:21 Okategoriserade

Jag är en obotlig siffer- och statistiknörd. Resultatlistor, sträcktider och annan statistik slukar jag gärna när jag kommer åt. Därför kan jag inte låta bli att dela med mig av lite intressant statistik från helgens Vasastafett.

– Vår snittid i minuter per kilometer: 4,22
– Vår snittid i kilometer per timme: 13,76
– Våra sträckplaceringar: 3 sträcksegrar, 3 andraplatser, 3 tredjeplatser och en femteplats.
– Vår placering totalt(inkl. herr- och mixedlag): 32(av 512 lag totalt)
– Vår snabbaste snittsträcktid: 4,03(Hökberg – Läde)
– Vår snittåler i laget: 38,2
– Vårt barnsnitt per person: 2,1

Länk till all statistik för laget.
Länk till resultatsidan, för den som är intresserad.

Vår snittperson: Jenny som höll 4,24 är 38 år och har 2 barn. Så här oförskämt fräsch såg hon ut efter sin sträcka:

Share
 

Träning med pappa


På väg hem från Mora i lördags gjorde Jenny och jag upp att vi skulle morgonträna på söndagen. Lila bra att få det gjort liksom. När jag åt frukost klockan nio hade jag 15 km avklarade och tänkte inte göra många knop resten av den dagen. Det blev ändrat kan man lugnt säga. Pappa kom och hjälpte mig med lite saker senare på dagen och hade med sig rullskidorna. Han tänkte åka från mig till Karlstad när han var klar och hade gjort upp med mamma att han skulle bli hämtad där. Ska du med? Klart jag skulle.

Pappa är 65 år och fortfarande slitvarg. Han orkar jobba i skogen och han orkar köra intervaller på mossen. Rullskidor, skidor och mountainbike är motionsformen just nu, förutom att han försöker mjuka upp sin stela kropp med lite gymnastik och stretch ibland. Det går sådär. Vi gjorde en halvklassiker för några år sen tillsammans och han har kört några långlopp sen dess, bland annat cykelvasan och Marcialonga, ett långlopp på skidor i Italien.

Igår körde vi alltså två mil på rullskidor ihop. Jag låg bakom och orkade nästan staka med hela vägen, men inte riktigt. Gamla gubbar och skidåkning alltså, jag fattar inte. Det blev en jättefin tur, nästan vindstilla och sol och bra fart hade vi. Det var kul att träna tillsammans igen också, det har vi inte gjort sen i vintras på skidor. Nu är frågan hur många år till han stakar ifrån mig :-)


Framme vid slutdestinationen

Share