Arkiv för februari, 2014



New York nästa! A dream come true.

20140228 kl 09:20 Okategoriserade, Träningsresor

Jag skojar inte. Så himla kul. Lovisa och jag åker till New York i juni och ni kan följa med! Tillsammans med Topphälsa och Röhnisch drar vi iväg ett stort gäng en hel vecka för att löpträna, shoppa, äta, strosa och framförallt springa tjejmilen i central park. Läs mer på Lovisas blogg om upplägget . Du bokar in dig på resan här hos Spring Time.

Ganska kul att se fram emot. Bara ganska ;-)

new-york-city-hd-desktop-882607

ida och lovisa3 - Kopia - Kopia

 

Du å ja Alfred 

Share
 

Mysfredag och dragkampsterapi

20140228 kl 08:27 Okategoriserade

backenDet faller stora snöflingor ute och himlen är klar. Vi myser i filtar Olle och jag, och passar äggen till matsäcken på spisen. Idag blir det skidåkning så länge vi orkar och ikväll ska vi på Snow Camp. Barnen är tokladdade för det och ikväll lär vi bli lättvaggade alla fyra.

Man ska inte underskatta glädjen över ett enkelt diplom heller. Eller lättnaden över att pojken som sedan bebisålder haft panisk skräck och ångestattacker för människor med djurhuvuden klarade att ha dragkamp med älgen Filurius.

skidskola

 

Share
 

Bakläxa till loppdrakarna.

20140227 kl 18:10 Löpning

Det har gått för långt när Göteborgsvarvet vill ha 1.000 kronor av folk för att anmäla sig till ett lopp som går om sju år och dessutom har mage att marknadsföra det som ett ”unikt tillfälle”. Två varv på den vanliga varvetbanan är knappast unikt, 15.000 startplatser är inte precis en exklusiv skara och prislappen är för stor. Det är totalt orimligt.

Göteborgsvarvets organisation förväntar sig att folk ska ligga ute med totalt 15 miljoner, som dom kan ta hem räntan på. Det är svårt nog att veta om man är i löpform om ett halvår, eller ens vad man gör om ett halvår. Jag planerar inte in några klassikerlopp längre sedan det blev så hysteriskt dyrt och sedan man var tvungen att ha så lång framförhållning.

Det som provocerar mig allra mest är att samtliga organisationer har börjat ta helt orimliga avgifter för att namnändra också. Man kan ju tycka att det skulle vara enklare att överlåta sin plats när man köper den så långt i förväg. Som något slags elitmotionär skulle jag uppskatta att kunna delta på klassikerloppen genom att köpa en plats dagarna innan, jag som inte behöver den för motivation och som kan göra ett klassikerlopp ”spontant”. Det är tillräckligt dyra platser ändå och jag skulle tro att loppen överlever även med folk bakom nummerlapparna.

Nej bakläxa till loppdrakarna. Det är svineri och ocker, nu är det jag som slutar springa stora lopp. Bonnlopp ftw! Jordgubbslunken t.ex., ett utmärkt exempel. 11 km grusväg på bonnavischan och alla som går i mål får en liter jordgubbar, direkt i handen.

21KM_GV_tidlos

 

Share
 

Cykellycka 2014! Hur, vad och varför – till motionären om att köpa ny MTB

20140227 kl 08:29 Cykel, Okategoriserade, prylar

Jag fick ett väldigt generöst erbjudande av Scott inför säsongen. Sådär så att jag kände mig som en elitcyklist för en liten stund :-) Scott tycker att jag skriver bra och jag tycker att Scott gör bra cyklar. Därför vill vi samarbeta under året. Jag behöver väl inte säga hur roligt det känns att få uppskattning för det jag gör i bloggvärlden. Två nya cyklar beställde jag alltså i höstas när multisport- och cykelåret 2014 verkade avlägset. Den ena, en cyclocross fick jag i höstas och den andra, en sprillans ny mountainbike har precis kommit ”hem”. Så här ser den ut, 9,8 kilo Scale 710:

scale

Hur resonerade jag när jag skulle köpa ny mountainbike? Hur ska du resonera? Det är inte det lättaste att köpa cykel. För min del går beslutet så långt tillbaka som när jag köpte min förra MTB. Jag knallade in på Team Sportia 2009 och sa ”Hej, jag vill köpa en cykel” och kom ut 8.000 kronor fattigare med en Scott Scale 50 som jag har kört på sedan dess. Fem hela säsonger har jag cyklat på den. Mountainbikelopp, multisport och 30 mil Vätternrunda(!).Cykeln har varit kanonbra och jag sitter väldigt bekvämt på den, men den är tung och kanske en lite ”sämre” cykel än jag borde ha framöver, så mycket som jag har tänkt cykla. Under de här åren har min cykel varit perfekt. Jag har lärt mig cykla i skogen på den, vurpat hundratals gånger och misshandlat den på alla möjliga sätt. Multisportare är inte kända för att vara överdrivet rädda om sina cyklar precis. När det var dags för ny cykel blev det ett ångestladdat beslut. Här kommer mina lekmannamässiga funderingar kring MTB-köp, med fokus på hur jag tänker och vad du som motionär bär tänka på.

26/27,5/29 tum
Under tiden jag har cyklat på min 26-tummare har 29-tummarna(29-ers som dom säger) slagit igenom och förra året började 27,5-tummarna göra intåg på marknaden. Nu pratar jag storleken på hjulen. Jag provcyklade flera 29-tummare förra säsongen men kände mig inte alls bekväm på dom, det var som att sitta på en finlandsfärja, eller en lite för stor häst. Därför, och efter att ha läst ett stort gäng tester och jämförelser fastnade jag för 27,5 tum. Den ska enligt all expertis ha 26-tummarens kvickhet och smidighet men 29-tummarens förmåga att ”svälja” underlaget och liksom flyta ovanpå. För mig är båda egenskaperna viktiga eftersom jag både vill ta mig fram på stigen och kunna hänga med på grusväg. När du väljer ska du fundera på vad du ska göra med cykeln. Smaken är som baken men generellt sett kan man säga att 29 tum är att föredra på Autobahn(cykelvasan) och 26 tum i riktigt teknisk utmanande terräng medan 27,5:an är ”känd” för att klara allt. Eliten verkar ha väldigt personliga åsikter.

Du ska välja mellan 26, 27,5 och 29 tum. Är du som jag halvlång och halvvan kan du säkert trivas på alla tre. Välj utifrån det du ska ha cykeln till, och vad som känns bekvämt.

Märke
Jag valde att höra av mig till Scott eftersom jag alltid har cyklat på Scott-cyklar, även på landsvägscykel och alltid suttit väldigt bra. Det är inte säkert att du känner likadant men jag kan i alla fall varmt rekommendera Scott. Olika märken har lite olika karaktär på cyklarna, olika utseende och olika geometri. Kvaliteten på cykeln som helhet hänger även på mycket annat än det som står på ramen.

Du ska välja märke. Välj det som tilltalar dig. Det är din cykel, ingen annans. Du ska bli glad av att se den.

Ramstorlek
Storleken på ramen(nu lämnar vi hjulen därhän) anges på lite olika sätt beroende på vilket märke på cykel du tittar på. Titta i en tabell till att börja med, så ser du på ett ungefär vilken ram som kan vara lagom. Fråga i affären. Jag cyklar på Scott, som anger ramstorlekar i small, medium o.s.v. Om jag läser i en tabell ska small passa upp till 171-172 cm och medium från 168 sm. Jag är 170 så enligt tabellen kan jag ha båda. För mig avgör att jag har relativt korta ben, vilket gör att den mindre ramen passar bättre. Jag har haft en MTB och en landsvägscykel i small, och har small på de två nya cyklarna. Om du inte riktigt trivs på någon storlek kan det gå att göra andra justeringar, som att förlänga eller förkorta styrstammen för att få en annan ställning. Det finns också räknare att hitta på Internet där du matar in dina kroppsmått och får en lämplig ”ramgeometri”. Man kan också göra en s.k. ”bikefit” när man har köpt cykeln, det är dyrt men kan vara bra om man har svårt att hitta rätt i sittställningen.

Du ska välja ramstorlek. Kolla grovt i en tabell och välj sedan den som känns bäst om du kan ha flera olika. Be om hjälp att anpassa just den cykeln du köper till din kropp.

Karbonram/aluminiumram
En karboram är lättare och dyrare. I stora drag. En aluminumram billigare och tyngre. Jag har släpat på en aluminiumram i många år nu och gjort mig förtjänt av lite mindre att bära. Igen, här betyder det mycket vad du ska göra med cykeln. Cykla från Sälen till Mora – vikten har betydelse men inte lika stor betydelse som om du ska släpa cykeln genom skogen på en multisporttävling eller forcera en massa tekniska svårigheter och hinder på en MTB-bana. Huruvida den ena går lättare sönder, är svårare att laga eller på något annat sätt överlägsen den andra lämnar jag åt cykelnördarna.

Du ska välja material på ramen. Låt plånboken bestämma.

Komponenter
Detta ord. Komponenter. Mitt tips här är att inte ens försöka förstå, om du inte är väldigt tekniskt intresserad. Jag tar hjälp av andra när jag ska välja och gjorde så även den här gången. Jag kollade på lite olika cyklar och skickade länkar hejvilt till duktiga cykelkompisar, lyssnade och bildade mig en uppfattning utifrån det. Vill man generalisera kan man säga att när dom pratar om ”komponenter” menar dom i första hand växlar(bakväxel, framväxel) men även en massa annat som dämpare, bromsar, hjul, ja cykelns delar helt enkelt. Ramen är en sak, komponenterna handlar liksom om vad man monterar på resten av cykeln. Ofta har tillverkaren valt en grupp komponenter som håller en viss standard, går du upp i pris får du en lite bättre standard och ner en lite sämre. Viktjägaren kapar sadelstolpar och köper lättviktsstyren.

Du får vad du betalar för. Betalar du dyrt får du bättre ”komponenter”. Då håller det bättre. väger mindre, rullar snabbare men är dyrare att byta.

Dämpning
Förr hade alla cyklar ”stel framgaffel”, vilket är precis som det låter. Gaffeln, som är det som finns mellan styret och navet på framhjulet, hade ingen fjädring. Sen kom det cyklar med dämpare fram, och sen med dämpare bak(typ i sadelstolpen). Först skulle alla ha det ena och sen det andra. Sen blev det precis som med allt annat flera läger som tyckte olika och till sist(som med allt annat också) började det omoderna bli modernt så nu finns allt att få. Jag valde dämpning fram men inte bak, s.k. hard tail(hård svans, ingen dämpning i sadelstolpen) av några olika anledningar. 1. För att få en lättare cykel, i multisport släpar man ofta cykel och jag vill släpa på så lite som möjligt, 2. För att ha en sak mindre att laga mitt i ödemarken på en tävling och för att slippa släpa på reservdelar och 3. För att det kändes lite overkill att ha ”full gung” som dom kallar det, overkill på prislappen och overkill för mitt användningsområde. När du väljer – tänk över vad du ska ha cykel till. Vill du glida fram som en kung i en fåtölj eller är vikten det viktiga? Eller något annat? Hos Scott heter de framdämpade MTB Aspect eller Scale och de heldämpade Spark eller Genius.

Du ska välja heldämpat eller dämpning fram. Eller kanske ingen dämpning. Fundera i första hand över ditt användningsområde.

Däck
Här kommer vi till en lite kul grej. Jag har kört på de däck som satt på cykeln när jag köpte den. I fem år. Jag har inte reflekterat över att byta. Nu i somras bytte jag inför SM i Helags och fick en ahaupplevelse. Olika däck har olika bra grepp. Var ska du cykla? Kanske duger det som sitter på, kanske vill du deala dig till annat, eller ha att byta med. Det finns olika mönster, olika däckbredd och en massa andra finesser med däcken att ta hänsyn till. Kom ihåg att olika slang passar till olika däck, så att du har rätt med dig i reserv.

Du ska välja däck. Ofta duger det som sitter på, ibland finns behov av annat.

Slutsats
Du står inför beslutet att köpa en ny mountainbike. Tänk igenom vad du kommer att vilja göra med cykeln. Ska du cykla cykelvasan? Något annat långlopp? Vill du ut på stig? Kanske båda? Är det viktigt att cykla fort, bli duktig tekniskt eller sitta bekvämt? Vill du ha allt? Gör en priolista och bestäm vad du har för budget. Cyklar kan kosta precis hur mycket som helst och de flesta av oss har något slags budget som begränsar. Ta hjälp av en kompis eller kollega som kan cyklar. Fråga i butiken efter någon som kan svara på lite svårare cykelfrågor. Titta, åk hem, googla, läs, fråga igen och håll på så tills du känner vad som är rätt. Några råd:

Om du inte ska tävla på hög nivå – de billiga cyklarna duger ofta alldeles utmärkt.
Heldämpad cykel kan vara en lösning för dig som har ryggproblem.
Har du egentligen tänkt pendla till jobbet mer än köra på stig? Köp en cyclocross istället.
En hybrid är inte bra på nåt. Köp bara en hybrid om du ska ha den istället för en gammal damcykel till dagis och affären, typ. Inte istället för en MTB eller racer.
Det är billigare att tappa fem kilo på kroppen än ett kilo på cykeln.
Strunta gärna i alla cykelregler, det går utmärkt och alltid retar det någon.
Till sist, tro mig – Vätternrundan är inte rolig på MTB! ;-)

DSC_0337

Share
 

Löparåret 2014 – tips och inspiration, och löparskola.

20140226 kl 14:33 Löpning, RRS - löparskolan

Det är mycket barmark i Sverige nu. Lite väl mycket mellan Sälen och Mora tyvärr, men inget att göra något åt. Dagen efter Vasaloppet börjar cykelsäsongen på allvar, även om den är vintern har varit ovanligt cykelvänlig rakt igenom. Löpsäsongen börjar inte nu, det håller på jämt men det är onekligen nu man på allvar börjar fundera över hur löparåret 2014 egentligen kommer att se ut. Förutom de stora bjässarna till lopp som Göteborgsvarvet går det utmärkt att anmäla sig när det närmar sig själva loppen och jag tänkte tipsa om några tidiga lopp under våren som jag rekommenderar, om det passar in i din planering.

Vårtävlingarna i Skatås, arrangör Solvikingarna
Fördelat på två helger i mars arrangerar Solvkingarna i Göteborg de traditionsenliga Vårtävlingarna. Du väljer mellan 8, 16 och 32 km och underlaget är grus. En mycket lagom och överkomlig avgift på 70 kronor, inkl. dusch.

Startmilen i Örebro, arrangör IF Start
Fem eller tio kilometer asfalt, ett välarrangerat och mycket trevligt lopp första helgen i april.

Enhörnas påsksmäll, arrangör Enhörna IF
För dig som gärna avbryter påskfirandet med lite flås. Grus och asfalt.

Glädjeruset i Habo, arrangör Habo Friidrott
Ett äkta bonnlopp med hjärtat på rätta stället, för dig som bor åt Vätternhållet. Sista helgen i april.

Heleneholms Marathon, arrangör Heleneholms IF
För dig som vill springa ett marathon tidigt på säsongen, kanske i uppladdningen för Stockholm marathon. En trevlig och familjär liten mara den 12 april.

För egen del har löpsäsongen 2014 hamnat lite i skymundan för allt multisportande. Jag springer minst lika mycket som vanligt, och tydligen lika fort märkte jag på gårdagens intervallpass, men jag har inte planerat in en enda löptävling än. Dels beror det på att alla mina tävlingar och andra resor under våren kommer att ta upp mycket tid och inte lämnar så mycket över till att åka på löptävlingar och dels har jag lovat mig själv att inte ha samma krav på mig som vanligt just för löpningen specifikt eftersom jag fokuserar på mycket annat just nu, eller snarare mycket av allt.

Jag kommer i alla fall att springa Vårruset, en av årets höjdpunkter och mest ångestladdade dagar. Sist kom jag på plats 13 här i Karlstad och jag tänkte behålla den placeringen. Vårruset här går av stapeln dagen före jag åker till Kroatien på träningsresa med KMTI, det blir perfekt med ett snabbt pass då. Vårruset tycker jag att du också ska springa, det brukar vara en folkfest och ett bra träningsmål för våren.

Oavsett om du tränar för Vårruset eller något längre lopp kan du hänga på Röhnisch Running School som vi kommer att köra igen, Lovisa och jag, tillsammans med Röhnisch. Vi börjar i mars och kommer att vara klara lagom till det första av loppen i Vårrusturnén.

_springig

Share
 

Topp åtta saker man glömmer – och två tips!

20140225 kl 14:14 Okategoriserade


Vi är i Säfsen på sportlov, barnen och jag. Eftersom jag är så ofantligt gammal och erfaren som morsa börjar jag bli riktigt bra på att ta med mig allt som behövs till fjällstugan. Med risk för präktigt inlägg kommer här åtta saker man lätt glömmer, men som är riktigt bra att ha med till stugan:

1. Toapapper
2. Lakan
3. Kökshanddukar
4. Kaffefilter
5. Tändstickor
6. Diskmaskinstabletter
7. Handtvål
8. Matsäckslådor

Två mystips från mig till dig också. Baka! Jag slängde ner lite ingredienser och igår kväll bakade vi sockerkaksmuffins med dumlekolor. Det finns så mycket mer tid här, jämfört med hemma där man har tusen andra saker att göra. Mitt andra tips är att ta med ljus! Jag packade med värmeljus och blockljus så att vi kan tända överallt och ha myskvällar. Det är liksom det lilla som gör det när man hänger i stuga en vecka. Ved har man sällan plats för i bilen :-)

Idag kom solen hit också. Precis vad vi behövde, några fräknar hög ju till.

Share