Arkiv för kategori: 'Cyclocross'



Ovanlig cykling

20141123 kl 14:54 Cyclocross, Cykel, prylar

Fördelen med den här ovanligt varma november är att det har gått att cykla utan att frysa sönder händer och fötter. För min del har det blivit en ovanligt lång cykelsäsong och nu de sista månaderna är det cykelcrossen jag har slitit på. Att köpa en cykelcross är ett av mina bättre beslut i cykelväg. Det spelar ingen roll om asfalten plötsligt blir grusväg eller om man måste ta en liten genväg på ett elljusspår nånstans, den går precis lika bra överallt. Dessutom rullar den i stort sett som en landsvägscykel, åtminstone har jag inga problem att ligga i suget efter andra. För mig har den varit toppen som pendlingscykel och till långpass på helgerna.

Nästa år blir det en landsvägscykel igen, det lutar åt den här, en Scott Addict 20 2015, fin va?

238323_91732_tif_zoom_1

 

Jag har saknat att ha en landsvägscykel nu den är sommaren. Inte för att jag har haft särskilt mycket tid ”över” att rulla runt på vägarna, men det är lite trist att inte kunna följa med träningsgängen ut och köra racer. Nästa sommar blir andra bullar.

Igår blev det ett halvlångt pass, två och en halv timme, på cykelcrossen. För lokala läsare: Forshaga – Kil – Edsvalla – Trossnäs – Zakrisdal – Skoghall – Karlstad – Stockfallet. 7 mil. Rundan slutade hemma hos min kompis Anna, som skrev i fredags och ville bjuda på sopplunch. Jag var fräck och frågade om jag kunde cykla dit och få skjuts hem och plötsligt hade jag en toppenförmiddag inplanerad. Jag är sprickfärdigt stolt över att Anna har en liten Ida och sprider vitt och brett att hon naturligtvis är uppkallad efter mig :-)

Här är den, för cykelintresserade, min cykelpendlings och alltiallohoj, en Scott CX Team Bike. En stor kärlek. Idag blir det inte cykling utan apostlahästarna, och lite senare svar på era skofrågor :-) Jag önskar er en bra söndagskväll!

1A2D8909-C858-452B-9AF6-6861C7422C04iphone_photo

Share
 

Första dagen på semestern!

20140719 kl 21:23 Cyclocross, Paddling, Träningssällskap


Ärligt talat så gillar jag mitt jobb. Det gör inte att det är sådär jättetråkigt att ta semester. Inte tråkigt alls faktiskt. Ni vet känslan va, den jag hade igår. Klockan tickar på efter lunch, det är sista fredagen före semestern, skrivbordet börjar bli tomt och det liksom finns ett lugn i hela kroppen. Några veckor känns i det ögonblicket som en oändlighet och inget annat känns viktigt. Låt semestern börja!

Första semesterdagens förutsättningar var: Barn 1 i Stockholm med kusin. Barn 2 och 3 hos morfars kompis sommarstuga för att åka uppblåsbar soffa efter motorbåt(?). Vädret: Kalas. Humöret: På topp. Dagen hade inte så svårt att bli strålande.


Jag cyklade till Marcus i morse(med flytväst utanpå cykelkläderna, alltid dessa logistikproblem i multisport) och bara flög fram. Jag knappt rörde vid tramporna tyckte jag, men var framme på 36 minuter(18 kilometer) vilket blir 30 i snitt. Ett bra mystempo för att vara mig, själv, på cyklocross. Sen paddlade Marcus och jag  ”lilla Karlstad runt” och bara njöt av livet. 19 kilometer paddling var precis vad vi behövde, nu ska vi bara upprepa det ett antal gånger innan Stockholm Extreme, gärna i vågor, så ska nog det här ordna sig.


Efter träningen tog jag cykeln till Mariebergsskogen via Zest(Karlstads bästa sallader) för att kolla in Karlstad Triathlon som arrangerades idag. Jag hade många bekanta på och bredvid banan, så det blev en social eftermiddag. Jag mötte upp Frida, och på väg hem såg vi massor av folk som gled på badring på älven. Det har blivit lite av en folkrörelse att ta bussen norrut och glida ner på olika flytetyg.Vi bestämde raskt att det måste göras snart. Med matsäck. Frida tror att jag får spader efter en liten stund men jag ska nog visa henne att jag kan slappa.

Share
 

Den enes död, den andres bröd. Typ.

20140306 kl 10:36 Cyclocross, Cykel, Okategoriserade

Skidsäsongen har ju faktiskt inte varit så värst bra. Det är bara att erkänna. Snön kom sent och försvann tidigt och däremellan regnade det och var klisterföre. Fördelen med en kass skidvinter är att det har gett en desto bättre cykelvinter. Jag cyklade på bra ända till nyår, med en härlig runda på cyclocrossen som avslutning på året på nyårsafton. Nu är det början på mars och jag är redan igång på allvar. Tack vare att det är såpass varmt funkar det med långturer redan.

Evelina och jag var ute på vårt andra gemensamma morgonpass för året i morse. 05.00 ringde klockan och jag körde in till Karlstad där vi mötte upp, sen rundade vi Kil och körde hem till mig. Sist körde vi en lite längre väg, över flygplatsen, då blev det 58 km, idag genade vi och fick exakt 50. Jag är förvånad över hur bra det känns i cykelsadeln med tanke på att våren inte ens har börjat. Jag känner mig stark. Det är jättekul att cykla ihop med Evelina, killar att träna med i all ära men på cykel blir det så stora skillnader och att hänga i snodden är ju inte riktigt samma sak. Just nu är jag starkare än Evelina och ligger före och tar vind men i slutet på året kommer rollerna att vara omvända. Hon kommer att satsa på cyklingen precis som hon gjorde förra året och det dröjer inte innan jag får se ryggen på den där 90-talisten(ursäktar mig med min höga ålder).

Att kunna kliva upp i ottan, köra fem mil på cykel och ändå börja jobba före nio är verkligen en ynnest. Jag är väldigt glad över att jag vill och orkar, glad över att jag har så bra träningsförutsättningar och bra träningssällskap oavsett vad jag vill träna och när. Sen är det liksom bara en jättebonus att ha en ny cykelcross som känns som en racerfåtölj.

Fina Evelina:

evelina

Share
 

Årets sista pass och om att skida för en god sak


Vem hade trott att årets sista träningspass skulle bli stigcykling i plusgrader? Inte jag. Nu blev det så och det var underbart. Ganska lugnt och väldigt trevligt, en bra avrundning på 2013.


Pär tog initiativet till nyårsträning på cykel och Jonas gjorde rutten. Mikael, Henrik, Camilla och jag hängde på och upplägget var två timmars grusvägs- och stigrally på MTB eller CX med fika på stan som avslutning. Bättre slut på träningsåret får man leta efter. Som vanligt under ett mysträningspass hinner man prata om mycket, idag allt från relationer till ormbett. Ett gäng träningskompisar att ventilera saker med borde alla ha. Det som går att ta över ett glas vin eller en kaffe går utmärkt att ta under en cykeltur också.


Mitt på rundan, på ett träningsspår med ett bildäck på släp träffade vi Per-Anders och Mikael som tränar inför en exeptionell utmaning i vinter. Dom ska skida genom Sverige från Grövelsjön till Treriksröset och samlar inför och under sin färd in pengar till forskning om MS och cancer. Läs mer på Tour de Skanderna eller kika in i Facebookgruppen Tour de Skanderna 2014.

Fika på stan blev det också, vi var ganska grisiga så det var tur nån släppte in oss. Hejdå 2013!


Jag. Alltid lika skitig.


Jonas. Alltid lika glad.

Share
 

Att se möjligheterna

20131204 kl 11:17 Cyclocross, Cykel


Det är den 4:e december, barmark och mildgrader. Lite mer kyla och det hade gått att åka skridskor, jag är inte ”1 cm räcker nog om jag inte stannar”-typen utan vill veta att det bär. Lite snö och det hade gått att åka skidor. Vi befinner oss i ett mellanläge, helt enkelt. Limbo. Igår valde jag att se möjligheter istället för att sura över det som inte funkar. Möjligheten igår var att ta en fin cykeltur i december utan att frysa ihjäl.

Jag cyklade på min nya kärlek, min cykelcross. Den stora fördelen med cykelcrossen är att det går att cykla på grusväg. Som att cykla landsväg, fast på grusväg. För min del öppnar det upp många fina rundor eftersom jag bor i ett område med väldigt mycket skog, sjöar och slingrande grusvägar. Igår var jag hemma med ett sjukt barn, och stack ut en sväng medan han sov middag. Jag fick min dos sol och fick trampa mig lite trött i ben och lungor, det är inte så platt i Värmland.

Jag hade nya cykelskor för dagen också, ett par fodrade Diadora som jag köpte till reapris på XXL, nätbutiken. Det var kanon, att jag inte har skaffat det tidigare är ett mysterium. Det kommer att bli lite skönare att cykelpendla och kanske inte göra lika ont när varmvattnet rinner ner på fötterna i duschen :-)

Share
 

Att cykelpendla om klädsel och ljus

20131111 kl 21:54 Cyclocross, Cykel, Kläder, prylar


Jag cykelpendlar gärna till jobbet. Inte varje dag, men några vändor i veckan brukar vara lagom. Jag har 22 km enkel väg så cykelpendlar jag varje dag brukar benen bli väldigt sega på löppassen. Ofta cyklar jag ena dagen till jobbet och andra dagen från jobbet. Idag cyklade jag hem, och lämnade jobbkläderna på jobbet. Då kan jag cykla tillbaka i cykelkläder och ta på mig samma som igår. Smart va?

Idag var det ett par minus när jag cyklade hem, och mörkt. För mig var det alldeles lagom med:

På fötterna: Merinoullstrumpor, vanliga cykelskor och skoöverdrag.

På benen: Fodrade tights och cykelbyxor.

På överkroppen: Sport-BH och långärmad tröja i merinoull, fodrad cykeltröja.

På huvudet: Buff, hjälm, pannlampa.

På händerna: Tjocka ”klohandskar”.


Den klädseln klarar jag mig länge på, med en skaljacka i väskan om det är fuktigt och rått, och regnbyxor om det regnar. Mest problematiskt för mig är fötterna. Jag tejpar insidan av skorna med silvertejp för att stänga ute vinden men har funderingar på både elektriska sulor och fodrade cykelskor. Har dock inte kommit så långt än. Känslan när jag står i duschen på jobbet med stelfrusna fötter är sådär.

Gällande lampor så trivs jag bäst med lampa både på styret och på hjälmen, om det ska vara riktigt bra ljus. Då har jag min vanliga pannlampa för löpning på huvudet och en med starkare ljus på styret och ser bra åt alla håll. Ska jag bara ligga på cykelvägen och trampa så nöjer jag mig med en lampa, men det känns ändå säkrast med två. Den vägen jag cyklar är väldigt rådjurs- och älgtät så det är mer regel än undantag att det brakar till i skogen och då känns det bra att ljuskäglan följer med när jag vrider på huvudet.


Min nya cykelpendlingshoj :-)

Share