Arkiv för kategori: 'Träningssällskap'



Tu man hand

_stark annika

Annika i vintras på InspohelgenKMTI

Redan i somras spikade min kompis Annika och jag en helg tillsammans på minisemester. Med varsina jobb, varsina tre ungar och varsina tighta träningsscheman med olika mål är det en utmaning att ses ÄVEN om man prioriterar det högt. Annika och hennes man har en supermysig lägenhet vid Högfjällshotellet som vi bor i och planen är helt enkelt träning, mys och käk. Tre väldigt bra saker.

Idag ska vi cykla långtur är planen. Det är bara någon grad ute men vi har laddat med mycket kläder och det går ju nästan alltid att cykla sig varm. Mitt största problem med vintercykling är fötterna. Hittills har jag löst det med värmeplåster i skorna som jag beställer på Engelsons på postorder, men den här vintern är jag inne på att investera i riktiga värmesulor. Det finns elektriska sulor i olika varianter men jag har inte satt mig in i än vilka jag vill ha. Förra året investerade jag i vinterskor från Diadora som jag köpte på XXL när dom hade kampanj, som är bra och framförallt vattentäta, men inga skor i världen kan hålla fötterna varma om man cykelpendlar till jobbet året runt och har några mil enkel väg.

Pulled pork som lagar sig själv medan vi cyklar är middagsplanen. Raggsockor, godis och prat har vi bokat in ikväll och jag kunde inte bli mer nöjd. Någon vill ta en restresa till solen, en annan festa med tjejkompisarna och vi tycker att livet är toppen så här. Precis som med träning gäller det att hitta sin grej, tänker jag. Att göra det man själv vill och inte det någon annan förväntar sig. Att göra sånt som ger kraft och energi och inte dränerar. Att prioritera och välja. Väljer man något måste man också välja bort något annat. Min vecka har varit full av val, stora och små. Jag känner oftast med magen vad som är rätt för mig, det blir inte alltid bra men väldigt ofta.

Det händer mycket på ett liv. Jag känner mig(och låter) som 100 fast jag ”bara” är 38. Nu ska jag njuta av att hänga med en annan 100-åring. Trevlig helg!

 

Share
 

Pannlampslöpning ”mitt i stan”

Jag blev faktiskt lite förvånad när min löpardate föreslog pannlampslöpning. Ses man en sen kväll på Södermalm i Stockholm så tänker i alla fall jag mig asfaltslöpning i stadsmiljö. Inte desto mindre underbart var det att tassa runt Långholmen, det var Louise mysrunda vi tog och det beordrade tempot ”rullatortempo”. För er som har missat det är rullatortempo ett ”så långsamt tempo att man inte ska bli orolig om en tant med rullator går förbi”. Nu sprang vi faktiskt inte så sakta och dessutom var det lite för mycket ojämnheter för att på allvar bli hotade av rullatorer men lugnt och mysigt var det. En riktig terapirunda.

Min träning just nu är inte av den kvalitativa sorten. Cykel till jobbet och mysrundor på kvällarna. Inte vare sig särskilt långt eller hårt. Jag har en lugn period, lite för att det är bra och mycket för att det är nödvändigt. Jag har helt enkelt väldigt mycket annat jag vill prioritera just nu och jag tackar gudarna för att det är oktober. Tack.

Nu sitter jag uppkrupen i en hotellsäng på ett loft i en gammal stenbyggnad(med kasst wifi) och förbereder mig för en fullspäckad morgondag. Lite människojobb, lite firmajobb med Alla kan träna och lite med Lofsangruppen. Jag är både nervös och förväntansfull. Och grymt laddad. Jag har haft det där rätta flytet hela dagen, så där så att man känner att inget kan gå fel. Kolla bara den här fickparkeringen – en av mina paradgrenar faktiskt, fickparkering. Det kan man inte tro.

IMG_5643

Share
 

Att gå all in – en utmaning från mig till dig

Idag gjorde vi en all-in, några löparvänner och jag. Min tanke är att du kanske också kan göra en all-in, med några av dina vänner, eller med några nya du bjuder in, som en löpardate. Jag förklarar:

Löpningens all-in utgår ifrån en vanlig hederlig spårcentral någonstans i Sverige, alltså en plats varifrån det utgår ett antal terrängspår och/eller elljusspår – en friluftsgård, strövområde eller liknande, ni vet säkert vad jag menar. En all-in gör man om man springer alla spåren i en följd, med början på det längsta. Exempel: Ditt friluftsområde har fem spår: 7,5 km, 5 km, 3,5 km, 2,5 km och 1 km. Ni springer då alla på rad och får ihop 19,5 km. De som vill hakar på efter något eller några slingor och de som vill hakar av efter hand.

Jag snodde idén från en löpgrupp i Karlstad som, på initiativ av ultralöparen Tobias som jag känner ytligt, har kört all-in två gånger från Skutberget i Karlstad. Spåren är många vid den spårcentralen så jag tror de fick ihop bortåt 35 km, men eftersom det går att haka på eller av blir det ett långpass för alla, bara lite olika långt. Läs gärna Tobias blogg här förresten. Vårt all-in där jag bor blev 10+5+2,5+1,8+1,1+0,4 = 20,8 km.

Nappar du på idén? Skicka ett mail till mig när tid, plats och datum är klart, kanske med länk till facebookinbjudan, så sprider jag via Alla kan träna på Facebook. Jag har läsare över hela landet(enligt Dr Google), kanske finns det någon som vill hänga på dig? Sprid lite löpargjädje nu vetja!

Här är vi, inte så många men desto mer uthålliga. Peter, Frida, Peter, Jenny och Jonas. Och jag.

1527036_10152390678123857_979570638266429567_n

Share
 

Fin träningshelg var det.

IMG_5422

Vilken träningshelg vi har haft, jag och Magnus. Vi har utgått från den lilla byn Rattsjöberg norr om Torsby i Värmland och kört två långa pass på två dagar. Att träna med Magnus är alltid bra träning, han är duktig på att hitta bra rutter på kartan och känner mig så väl efter en hel del träning och tävling tillsammans att han har en förmåga att hitta ett bra tempo så att vi får ett fint flyt och jag orkar hänga med.

Första passet blev cykel från Rattsjöberg upp till toppen av Hovfjället, med såklart väldigt mycket stigning. Väl uppe på toppen bytte vi till löparskor och sprang på led i någon timme, en jättefin lite fjälliknande tur med fina vyer i ett kuperat landskap som precis håller på att skifta till gult. Många höjdmeter även på löpningen och sen en rolig, lite halvstökig tur nedför Hovfjället och tillbaka till Rattsjöberg på led. Utmaningen med leden var att det var en typisk vandringsled som inte varit cyklad, vilket gjorde det svårt att hitta en bra rytm. Väldigt bra träning för mig.

IMG_5414

Vårt andra pass såg Magnus ut på gröna kartan och innebar cykel över några höjder från Rattsjöberg via Bastvålen mot Östmark och sedan norrut, över några andra höjder och tillbaka till Rattsjöberg. Det var en fantastiskt fin tur, fråga mig inte hur han hittade stigar och skogsvägar som var cykelbara för det vet jag inte. Jag hade som vanligt fullt schå med att hänga i bakom, men var betydligt piggare dag två än dag ett. Konstigt, det där. Tävling eller träning, det går sällan att förutse när man kommer vara pigg och det är ofta svårt att förklara efteråt. Jag var i alla fall väldigt fräsig i benen under hela den långa backiga cykelrundan.

Hösten är på väg, det kändes verkligen i helgen. Dimman låg tät på morgnarna, det klarnade upp framåt lunch och eftermiddagarna var varma och soliga – höst när den är som bäst. Vi kunde inte ha haft en bättre träningshelg och känner oss laddade för vår avslutning på tävlingssäsongen som blir om två veckor i Uppsala då vi startar i RAID Uppsala, en sprinttävling i tvåmannalag. Cinnober Adventure Team står på startlinjen med tre lag och det blir det sista vi gör med nummerlapp för året. Det blir en rolig avslutning på en upplevelserik säsong och lite av en start på träningen inför nästa år, som vi är i full gång med att planera.

Share
 

Swimrun i Vänerskärgård

IMG_4909

Idag var det fredagsmys med Cinnober Adventure Team, multisportlaget, på schemat. Magnus hade sett ut en runda och Henrik och jag hängde på. Cayenne, Magnus hund, hade parkerat i bagaget långt innan vi var klara för avfärd. Inget kunde stoppa henne från att följa med oss ut, verkade hon tycka.

Vi drog ut till Arnäs vid Vänern strax utanför Karlstad för en löprunda med ”hoppa på sten”-fokus. Hoppa på sten är en av mina svagheter vilket jag har blivit väldigt medveten om, senast i Sydafrika. Jag är ovan och långsam, och har svårt att hitta bra väg och bra ställen att sätta ner fötterna när det drar ihop sig till stenhoppning. Man ska träna det man är dålig på, och om två veckor är det SM i multisport på lång distans med helt garanterat en massa stenhoppning så det var inget att be för.

Löpningen vid Arnäs var fin och lättsprungen led och sedan ett kort vad ut till Onsön, en liten utanför Arnäs. På Onsön hoppade vi på sten, strand och klippor, och vadade vid ett par tillfällen ut till udden där vi fick se ett spegelblankt vänerhav(vilket inte är så vanligt). Örn, älg och sparvhök såg vi också i djurväg, förutom hunden. Cayenne hoppade på bra, och simmade ganska långa sträckor. Väl tillbaka på Arnäs sprang vi ut till en udde och gjorde några simsträckor med hund och allt för att komma tillbaka till leden. Hunden har några år på nacken och blev trött på slutet så Magnus var hundens bästa vän en stund(bjuder på ett suddigt foto). Det är kärlek.

IMG_4914

På Arnäs blev det en stund ledlöpning igen tillbaka till bilen. Två timmar totalt och ett av årets hittills bästa pass. Som om det inte var nog har jag lärt mig knyta skosnörena också. Hoppa på och av cykel, hoppa på sten och nu – knyta skosnören. Jag får lära mig mycket. Det får bli ett eget inlägg et där med Taserudsknuten :-)

Utrustningen då, alltid intressant. Jag valde en väldigt minimalistisk Camelbak vätskeryggsäck, som har plats för ett fåtal prylar och en vätskeblåsa. Med på turen fanns 8 dl vatten, en energibar(för nödsituation), en draglina(för nödsituation) och min iPhone. Telefonen har jag ett vattentätt skal på från Lifeproof, vilket ju är bra om man hamnar på en plötslig swimrun. Dagens skoval – Inov8 Oroc 280 med metalldubb. Magnus och Henrik körde också med dubb, det känns som det självklara valet på Stockholm Extreme där det blir en swimrun på ungefär fyra timmar.

När jag kom hem hade barnen nästan gjort färdigt maten, som vi kommit överens om. Jag kan inte tänka mig bättre lag, eller barn, eller ett bättre sätt att börja helgen. Hunden får toppbetyg också.

IMG_4916

IMG_4912

IMG_4917

Share
 

Jäverön runt gånger två


Igår kväll tränade jag med laget, en helt fantastiskt fin kväll var det och vi hade planerat paddling och löpning. Paddling runt Jäverön och löpning runt Jäverön. Vi körde till färjeläget på Herrön utanför Karlstad, la i kajakerna och fick en fin kvällspaddling. Det var inte så mycket vågor att tala om , men helt lugn är Vänern väldigt sällan så lite sjö fick vi. Vi tränade på att paddla som vi kommer att göra på tävling, att Kalle snoddar mig och Marcus ligger på våg på Henrik. Över förväntan gick det, så det blev ett litet jack uppåt på paddlingssjälvförtroendet inför Stockholm Extreme.

Ett halvsnabbt byte från kajak till löpning och lite glada tillrop från ett gäng grillande båtfolk senare var vi ute på vandringsleden runt ön. Något svalare än det har varit senaste veckorna och jättelätta ben gjorde det till sommarens löprunda så här långt. Jag älskar att springa efter Marcus, han tar så korta steg att det blir en lagom frekvens för mig och han håller extremt jämnt tempo. Igår kändes det som att jag skulle kunna ha följt efter precis hur långt som helst.

Henrik kommenderade tävlingsbyte från löpning till kanot och trots att jag var sist klar kändes det som att det gick ganska fort. Sist över till Herrön igen skulle få straffet att snodda mig på prologen i Stockholm(prolog = kort inledande tävlingsmoment med högt tempo), jag vet faktiskt inte utgången på just det tävlingsmomentet och det spelar ju mindre roll för mig :-)

Just de här passen med laget, lite längre kombinerade pass med både träningsfokus och socialt fokus är de allra, allra bästa. Det är också de passen som brukar dyka upp när jag ska summera året eller tänker tillbaka på bra träningspass. Jag har sagt det många gånger förut, men jag är så glad över att jag kan göra allt det här, att jag kan hänga med laget ut och springa, cykla och paddla i tre eller sex eller x antal timmar. Det är ingen självklarhet för mig eller för någon.

Du som vill läsa mer om Jäverön kan göra det HÄR. Det går att ta bilfärjan eller båtbussen till Jäverön som är en riktig sommarpärla. Sommartid finns det servering och för den som kommer dit på ”obekväm tid” som vi gjorde finns det glass vid färjeläget i en obemannad kiosk för den som har kontanter. Vandringsleden är fin att både gå och springa, karta över den hittar du HÄR

Share