Haglöfs trail run 2013

Alla Kan Träna

<center><a href=”http://allakantrana.files.wordpress.com/2013/09/67f622f0-01e7-4f70-a531-ba161b2feea334.jpg”><img style=”margin: 5px;” alt=”” src=”http://allakantrana.files.wordpress.com/2013/09/67f622f0-01e7-4f70-a531-ba161b2feea334.jpg” width=”300″ height=”400″ border=”0″ /></a></center>
<i>Friluftsgården i Lida</i>

Det gick slag i slag i eftermiddag. Vad jag och Lovisa kokade ihop kan den intresserade läsa om<a href=”http://www.lofsan.se/2013/09/fredagsgora-och-filmning/” target=”_blank”> i det här inlägget.</a>

Jag lämnade stan ikväll, i lånad bil(tack <a href=”http://springsara.wordpress.com/author/sarataube/” target=”_blank”>Sara</a>) och drog ut till Lida friluftsgård söder om Tullinge långt, långt bort från gatljus och tunnelbanor. Jag bestämde mig tidigare i veckan för att springa Haglöfs trail run, ett terränglopp på 10 km i mörker med pannlampa, det verkade som en kul tävling och jag behöver springa fort med tanke på Lidingöloppet om två veckor.

I bilen på väg till loppet fick jag som vanligt jobba med mig själv. Jag tänker positiva saker om loppet och skapar en bra känsla. Så här t.ex. :

Jag har gjort det här många gånger förut.
Jag kan springa fort.
Jag kan inte springa fortare än jag jan springa.
Snabbare tjejer är snabbare, det är inget jag kan påverka.
Jag är stark.
Jag är uthållig.
Jag är bra i backe.
Jag är modig.
Jag är van pannlampa.
Jag kommer inte att klappa igenom totalt, det gör jag aldrig.

Väl på plats fixade jag med efteranmälan, växlade några ord med <a href=”http://www.uppochhoppa.se” target=”_blank”>Sofia</a> och värmde upp. Jag hittade en jättefin stig att värma på och det kändes jättebra i benen och kroppen. Precis före start fick jag syn på Kristin Larsson, som är multisportare och tävlar för FJS. Kristin är en tjej som jag beundrar lite i smyg eftersom hon är både explosiv, allsidig och uthållig, bra på cykel, en superbra löpare och helt enkelt rätt grym på det mesta. Så vill jag vara. Jag var tvungen att prata lite med henne och naturligtvis var hon jättetrevlig också, fattas bara. Och snygg. Sen fokuserade jag på löpningen. Ställde mig i fållan och pang(eller rättare sagt ding dong) så kom vi iväg.

Loppet började uppför slalombacken så det var hög puls direkt och sen var det igång. Jag hade superflyt första 2 km på fin och klippig stig och lite terrängspår. Jag lurades lite av 5-kilometerslöparna som startade samtidigt och blev både ensam och förvånad när dom plötsligt vek av. Ensam är det svårare att hålla fart och jag började tappa lite. Tre killar kom ifatt vid 3 och jag bannade mig att jag gått ut för fort, men skärpte mig snart och började fokusera på 5, snart halva. Efter 3 slutade kilometermarkeringarna, vi sprang en lång bit på grusväg och sen in i skogen igen. Jag kunde ligga på bra och blev bara passerad av en kille fram till 7. Där hade jag en svacka igen och började sacka lite. Vid 8 kom en tjej ikapp och sprang om, men då ryckte jag upp mig igen. Jag var så nära att låta henne glida ifrån men tänkte ”bit i!” och gjorde det. När jag hade kontakt med tjejen igen kom vi in i ett parti obanad terräng som var riktigt ”brôtig” på ren värmländska, och jag tog chansen och älgade förbi. Jag passerade tre killar av bara farten Sen var det bara kungen och fosterlandet kvar och göra allt för att hon inte skulle kunna spurta om, och det funkade.

Jag kom i mål som 4:a på 50.58, 3 minuter efter segraren och bara 1 minut efter duktiga Kristin som blev 2:a. Jag hade 20 herrar före mig,<a href=”http://ntr.10mila.se/index.php/resultat-lida/” target=”_blank”> läs resultaten här</a> Det är jag nöjd med. Jättenöjd. Jag var stark och jag tog ut mig. Terrängen var ganska svårsprungen men jag hade bra flyt ändå.

Efter målgång blev jag jättesugen på Lindtchoklad, dom röda kulorna med prassligt papper, men det hade dom förstås inte på friluftsgården i Lida. Det fick bli en macka som någon orienteringsmorsa hade stått och bakat. Smakade underbart. Batteriet var slut i telefonenoch jag improviserade mig tillbaka till Årsta. Nu är jag så där slut i kroppen och skallen som man bara blir av löpning. Inget annat. Älskart!

<center><a href=”http://allakantrana.files.wordpress.com/2013/09/83095f12-d578-4cfe-87c5-9bb7970f7e9135.jpg”><img style=”margin: 5px;” alt=”” src=”http://allakantrana.files.wordpress.com/2013/09/83095f12-d578-4cfe-87c5-9bb7970f7e9135.jpg” width=”300″ height=”400″ border=”0″ /></a></center>
<i>Slut</i>