VO2- och maxpulstest

Alla Kan Träna

Laktattest 20121128

Jag gjorde ett s.k. VO2-test och ett maxpulstest hösten 2012. Det låter väkdigt avancerat och hokus pokus, och man kunde lätt bli skräckslagen bara vid blotta åsynen av alla testredskap, maskiner och mätinstrument som fanns på testcentret, men jag bestämde mig för att göra en all-in. Testet gjorde jag på Stjerneskolans testcenter. Stjerneskolan är en gymnasieskola i Torsby som har bland annat skidinriktning. Testcentret ligger vid skidtunneln.

Råland, som testcenterbossen heter, frågade mig några frågor om min ”status” innan själva testet skulle äga rum. Väldigt svepande frågor som ”Tränar du mycket?” vilket ju är omöjligt att svara på bara så där. Jag var lite osäker på vad han menade med mycket, han tränar ju trots allt gymnasieelever på skidgymnasiet så jag antog att min träning faller inom ramen för vad han anser är ”lite” eller ”normalt”. Jag svarade på hans frågor och satte igång.
För själva testet kunde man välja mellan löpband, stakmaskin och testcykel. Man skulle välja det som var huvudträningsformen så det var ett enkelt val som föll på löpning.

VO2-testet gick till så att jag sprang några minuter i taget på löpband men pulsmätare och stannade när jag blev tillsagd. Råland stack mig i fingret och sen sprang jag några minuter till. Detta upprepades fram tills dess att han hade mätt upp tillräckligt höga värden laktat, mjölksyra, i mitt blod. Jag fick ange under tiden jag sprang hur jobbigt jag tyckte att det var, på en angiven skala. I början var det inte jobbigt alls och när Råland frågade hur länge jag skulle kunna springa sådär svarade jag ”Ett dygn typ”. Han verkade inte vilja hålla på så länge så efter det blev det jobbigare.

Maxpulstestet var allt som mjölksyretestet inte var. Hemskt. Jag fick stå på ett löpband som var flera meter brett, fastsatt i bälten och rep och med en mask över ansiktet. Från masken gick flera olika slangar. Löpningen gick ut på att jag skulle springa så länge jag orkade helt enkelt. Råland bestämde hastighet och lutning utifrån mjölksyratestet och sa att löpningen skulle vara mellan tre och sex minuter. Jag skulle signalera när det absolut inte gick längre. Kriga, sa han. Och jag krigade. Det var de värsta fyra minuterna i mitt liv, förlossningsarbete inräknat. Råland och hans medhjälpare skrek och jag försökte göra något som liknade att springa. När det absolut, absolut inte gick längre gjorde jag tummen ner och bandet stannade. Skakis var ordet.

Resultatet från testerna syns på bilden. Jag har en syreupptagningsförmåga på 4,0 l/minut och ett testvärde på 58 ml/kg. Min maxpuls är 190, och min tröskelpuls är 96% av maxpulsen, d.v.s. 183.